| |
När du får hem en Burma i ditt hem, så
kommer du att få ditt liv berikat med en stor portion
av glädje.
Förutom den rika, glänsande bruna pälsen och de stora
guldgula ögonen som kanske är det första som attraherar
dig av rasen, så är det Burmans personlighet som får
dig fångad för livet.
Burmans behov av mänskligt sällskap är smickrande och
bra för ditt ego..
Den är ett mycket tillgivet och socialt djur.
Burman är den ultimata sällskapskatten. De älskar att
vara med folk, leka med dem, och underhålla dem.
En Burma vill hjälpa till och vara med där du är! De
är t.o.m. lite 'hundlika' i sitt uppträdande.
De kräver tät fysisk kontakt med SINA människor - en
del tycker de är som ’frimärken' för de vill nästan
klistra sig fast vid ditt skinn. De avskyr ett tomt
knä, kommer att följa dig från rum till rum, och vill
sova i din säng med dig, allra helst under täcket hopkrupen
på eller tätt intill dig.
Burmans kärlek är emellertid inte bara en helt blind
tillgivenhet. De är mycket intelligenta och har en stark
personlighet, som ofta tar sig uttryck i avsevärd envishet.
När de leker, försöker de ofta underhålla ’sin’ människa.
De vänder sig bokstavligen runt för att kolla om du
iakttar några av deras tokiga upptåg. För att roa en
burma ha tillgång till en massa enkla leksaker.
När de har bestämt sig för att de vill ha något, så
tar de inte Nej som ett svar och vanligtvis funderar
de ut ett sätt att få som de vill. Detta kan ibland
leda till en viljornas strid mellan dig och din Burma.
(jag tror det är 15:tonde gången jag lyfter
ner 'Eowyn' som har bestämt sig att sitta framför
skärmen och jaga allt som rör sig på
skärmen medan jag skriver detta)
Sammanfattningsvis är att vad du får med en Burma är
massor med kärlek, men knappast enformig eller tråkig.
Det är som att leva med en ny liten familjemedlem som
har väldigt mycket av egen vilja, och som älskar dig
vanvettigt.
Burmans färger och officiella beteckning
Brun - Bur n
Blå - Bur a
Choklad - Bur b
Lila - Bur c
Röd - Bur d
Creme - Bur e
Brunsköldpadd - Bur f
Blåsköldpadd - Bur g
Chokladsköldpadd - Bur h
Lilasköldpadd - Bur j
Burmakattens kännetecken är dess otroliga päls. Mycket
kort, tät-liggande, glänsande och silkesmjuk, som gjord
för att klappa. Pga sin korta päls känns den också extra
varm o. go.
Burman är den enda naturliga bruna kattrasen. Det är
en elegant katt, men muskulös, och ska kännas tyngre
än den ser ut. Den är dock inte riktigt enfärgad.
Pälsen har en djupare ton på ryggen och är ljusare
på undersidan.
Ögonen är uttrycksfulla. Ögonformens rundade undre linje
och med en sned
orientalisk överlinje och ögonen, placerade brett isär
ger den typiska burmalooken
(titta under lugg). Ögonen är vanligen chartreusegula
(likören) men klart gula är den önskade färgen.
Genom Burmans blå variant som har en blågrå päls med
ljust tennfärgat skimmer
kan det ibland vara svårt att skilja den från raserna
Russian blue och Korat. Pälsen är väldigt
glänsande och sammetslen och ger då en illusion av silverskimmer.
Ögonfärgen är alltid gul
Burmakatten från östern
Det är inte helt klart vem som först introducerade
burman i Amerika. En falang säger att den togs till
Amerika från Rangoon 1933. Andra säger att den kommer
från Indien och inte Burma, som kanske namnet antyder.
Återigen andra hävdar att den togs till Amerika från
Burma 1933 av dr Joseph C. Thompson, en sjöofficer från
San Francisco. Han ägde den första burman i USA och
faktiskt den första i västvärlden. Han kan väl få det
sista ordet eftersom han skrev (i) artikeln "Genetics
of the Burmese: "Den första burmakatten var en
honkatt, importerad till USA från Burma av författaren,
1930." Hon kallades Wong Mau. Cat Fancy i USA godkände
först inte denna bruna katt som en ny ras, då det antogs
att hon var en dåligt typad siames. Dr Thompson hade
alltså en katt vars like aldrig tidigare hade skådats
i USA eller i Europa. Teorin att det var en helt ny
variant stöddes emellertid av Dr Clyde Keeler, Mrs Virginia
Cobb och Madeleine Dmytryk. Dr Thompson var medveten
om problemen med perimentuppfödning och hans första
problem var att det inte fanns någon burmahane att para
(fram) denna nya typ av katt med. Han fick hjälp av
Mrs Billie Gerst och senare Mrs Virginia Cobb, en välkänd
siamesuppfödare. Mrs Gerst och Mrs Cobb var båda mycket
kunniga i biologi, genetik och uppfödning. Och det var
så det började - en enda katt, Wong Mau, och en intresserad
grupp vetenskapsmän och erfarna uppfödare.
Mycket få människor vet att burman förmodligen är den
enda av de stambokförda raserna vars härkomst och utveckling
noggrant och vetenskapligt har upptecknats sedan dess
ankomst till västvärlden. Det är inte en ras som kommer
av en "tjuvparning" eller "jag undrar
vad som skulle hända om..." -attityd, utan är en
produkt av kontrollerad uppfödning. Uppfödningsexperimenten
var långa och omfattande innan stammen av rena burmor
kommit fram. Eftersom det inte fanns någon burmahane
beslöts det att para Wong Mau med den ras som var mest
lik henne typmässigt- en brunmaskad siames. Hon parades
med en importerad siames som hette Tai Mau.
1936 godkändes burman som ras av amerikanska CFA. Efter
andra världskriget togs de första burmorna över till
England, där exempelvis honan Laos Cheli Wat och hanen
Casa Gatos da Foong blev mycket betydelsefulla för den
engelska burmastammen. Fortfarande var alla burmor bruna.
Den första blå burman föddes i England 1955. Det kom
som en liten chock, när Chinki Golden Gay producerade
en kattunge, som inte hade samma färg som de övriga
i kullen. Den första blå burman var född, Sealcoat Blue
Surprise. Till Sverige kom de första burmorna från England
år 1957. De var båda bruna och hette Nilgiris Bura Turea
och Pussinboots Fudge. Den första blå burman som föddes
i Sverige var Cherie av Heligholms, 1975. Den första
svenska kullen med blå burmor föddes samma år från importerna
Buskins Blue Jeni Lynd och Hillcross Blue Jester. Det
blev två hanar, Ming och Morris, samt fyra honor, Minesse,
Mitzi, Minouche och Mayong.
Burman - en lagom katt
|
|
Katttungar